söndag 21 november 2010

Jag tog en kula för dig men fick en smula tillbaks.

Gårdagen gav mig mycket energi och eftertänksamhet. Det va längesen jag kände att jag bara kunde få vara jag och ha min plats i den här staden... utan att mitt hjärnspöke försökte säga mig något annat. Med andra ord så tillät jag mig att bara få vara jag...

En fin inflyttningsfest i goda vänners lag. Ibland måste man förlora något för att se vad man verkligen har.

Dagen började med en välförtjänt sovmorgon och en lång mysfrukost framför Så mycket bättre, tillsammans med Jibben. Jenny drog runt i bollen över golvet och höll låda medan jag och Jibben bara tog det lilla lugna. De är verkligen natt och dag.

Och i ärlighetens namn... så är det kanske bara skönt att få vara och veta att det sitter någon där - tillsammans med en i soffan...

Även om jag känner att det är en smula man fått tillbaka så ser jag ändå det stora i detta... Värdet av en smula, att någon blir glad när man kommer hem kvart i 3 på natten. Mina fina små smulor.

Och på allmän begäran så kommer några bilder på Jibben, så att mamma vet att han faktiskt lever. Men han är så liten och så försynt. Men någon ska ju ha den rollen här i livet också.

Kört ett race genom stocken.

Kvällsmys i mössan.

Sen somnade han...
Och den som inte ser det fina i detta,
den får skylla sig själv.

...flyg lilla sparvöga.

2 kommentarer:

Lina sa...

Supermys:D

Helena S sa...

söt! vad fint du gjort på bloggen! kramar